I en tidigare artikel har vi pratat om hur AI-baserade lösningar för första linjens vård kan bidra till stora värden för såväl patienter som vårdgivare. Men vad tycker egentligen vårdpersonalen – är fördelarna lika tydliga för dem? Vilka förväntningar finns? Och inte minst – litar de på automatiserade verktyg för första linjens vård? För att ta reda på detta bjöd Visiba in kliniskt praktiserande läkare till ett samtal.
Vårdpersonal har en pressad arbetssituation. Det saknas resurser, och många upplever att de inte på långa vägar har tillräckligt med tid för att hantera sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt spenderar de en stor del av sin tid på administration och repetitiva uppgifter som inte ingår i deras kärnuppdrag. Detta gäller inte minst för dem som arbetar på vårdcentraler, som ofta är patienternas första kontakt gentemot vården.
Sherif Sabry, allmänläkare , menar att de inom primärvården lägger en stor del av sin tid på att hänvisa patienter vidare istället för att behandla dem. Ca 30 % av besöken på vårdcentralen rör leverfläckar med misstanke om malignt melanom – ärenden som inte hanteras på vårdcentralen. I dessa fall fungerar primärvården endast som en länk mellan patient och specialistvård, där arbetsuppgiften består i att vidarebefordra bilder och annan relevant information.
För att på ett effektivt sätt kunna ge vård efter behov bör patienter slussas direkt till rätt vårdnivå och vårdkategori, helst utan onödiga omvägar. Men det kan vara en utmaning – patienter vill inte sällan fatta egna beslut, baserade på egna antaganden om vilken typ av vårdutövare de får bäst hjälp av.
Olivia Landén, allmänläkare, tar upp ett exempel:
Många patienter kräver att möta en läkare, även i de fall där vi vet att det skulle få mycket bättre hjälp om de pratade med en sjukgymnast eller en duktig sjuksköterska.
Även om det kan bli fel ur medicinsk synvinkel visar det samtidigt att patienter är angelägna om att själva vara delaktiga i och fatta beslut kring sin vård. Vi bör uppskatta och värna om denna underutnyttjade kraft, för rätt nyttjad och med rätt typ av verktyg kan den leda till positiva effekter.
Förväntningar på en automatiserad lösning
Vilka förväntningar har då vårdpersonal när det gäller automatiserade lösningar för första linjens vård? Vad vill de att den ska kunna göra?
Läkarna vi intervjuade var eniga – de vill ha en fullt utvecklad automatiserad triagelösning som effektivt och tillförlitligt ska kunna guida patienter till rätt typ av vård, bedöma allvarlighetsgraden i varje situation och ge individanpassad rådgivning.
Olivia Landén förklarar:
Vad jag verkligen skulle vilja ha är en triagelösning som både kan kategorisera ärenden och visa allvarlighetsgrad, som “detta är brådskande”, “det här är allvarligt” eller “det här kan vänta i några dagar”. Som kan ge råd på vägen och flagga för när någonting kräver snabba eller kraftfulla åtgärder.
Mats Halldin, allmänläkare och medicinsk chef, tillägger:
Automatiserade system kan minska risken för informationstapp, dessutom är den oberoende av vårdpersonalens kompetens eller dagsform. Ur patientens perspektiv tror jag också att det är skönt att kunna lämna information om symptom och sjukdomshistorik utan tidspress.
Sherif Sabry tar upp ytterligare en möjlig fördel. Ett automatiskt verktyg kan genom att ställa vissa frågor påminna patienterna om hälsoeffekterna av vissa livsstilsval, till exempel rökning eller alkoholkonsumtion, och få dem att reflektera över dessa.
När du frågar någon om alkohol påminns de om hur mycket de dricker, de påminns om att det är relaterat till vissa symtom, vilket i sig kan verka förebyggande. Det ger tysta råd!
Vad är viktigt för vårdpersonalen när det gäller AI-baserade lösningar?
Artificiell Intelligens är ett begrepp som väcker känslor – inte minst oro – hos många. Detta grundas ofta i en rädsla över att tappa kontroll och insyn, vilket ju är ett faktum i Black Box-modellen men inte i alla lösningar. Framför allt uppstår oro och tvivel på grund av bristande kunskap om vad AI egentligen är.
Har du koll på Black box och andra AI-modeller inom sjukvården? Läs om dessa här.
Våra läkare kom fram till 5 punkter som skulle öka deras förtroende för en AI-lösning.
1) Hög transparens
Med en automatiserad lösning vill vårdpersonal, precis som i övrigt arbete, kunna granska processer och ta del av information kring ett ärende. De vill se hur och varför lösningen har kommit fram till vissa resultat, men även få möjlighet att ge feedback om hur korrekt en föreslagen diagnos eller hänvisning är.
2) Avlastar vårdpersonalen
Tekniken ska komplettera och avlasta vårdpersonal, men inte ersätta den. Ett verktyg som effektivt triagerar patienter rätt och ger råd eller förslag är värdefullt, men ingen önskar sig ett verktyg som på egen hand ställer diagnoser och verkar helt utan människans inblandning.
3) Relevanta frågor
För vårdpersonalen är det centralt att patienter har förtroende för den automatiserade lösningen. Den måste vara enkel att använda, använda ett lättbegripligt språk och framför allt – ställa relevanta frågor.
Olivia Landén menar:
Om jag skriver att jag har ont i halsen och systemet då frågar om jag har problem med att kissa skulle jag uppleva frågan som helt irrelevant. Om en läkare betedde sig så skulle man ju inte lita på personen, han verkar ju inte veta vad han håller på med.
4) Inte bara fokus på effektivitet
Alltför höga förväntningar effektivitet genom en automatiserad lösning kan få vårdpersonal att känna sig pressad. Samtidigt kan den värdefulla kontakten mellan vårdpersonal och patient utebli. Detta är punkter som måste beaktas vid utveckling av lösningen. Mats förtydligar:
Det handlar inte om att skapa avstånd, hantera fler patienter eller skapa effektivitet. Det handlar om att hantera patienternas krav och förväntningar på ett bra sätt.
5) God etik och tydlig vision
På en högre nivå är det viktigt att lyfta frågor om syftet med lösningen. Hur utvecklas verktyget? Varför bör det användas? Vilket värde skapar det? Är patienten i fokus? Denna typ av frågor bör gås igenom och kunna besvaras av utvecklare och leverantörer med öppenhet, ärlighet och fakta.
Vad krävs då för att skapa tillit till en automatiserad lösning?
Skulle då vårdpersonal lita på en automatiserad lösning i första linjens vård? Svaret vi fick var: Ja – om de kriterier som listats ovan tas i beaktning. Det är av högsta vikt att förstå hur verktyget fungerar, kunna spåra information och händelser och känna sig trygg med att resultaten är baserade på medicinsk kunskap – inte på slumpmässiga mönster.
Dessutom är det av stor vikt för vårdpersonalen att även patienterna litar på lösningen. De behöver få en smidig och sömlös upplevelse och relevant hjälp i rätt tid.
Dagens teknik har kommit långt i utvecklingen, och det som kan ses som avancerade AI-lösningar inom vården har blivit etablerat eller t.o.m. standard inom många andra områden. Men även om tekniken finns där, liksom kompetenta utvecklare och designers som kan arbeta fram denna typ av lösning, är det viktigt att först och främst få insikt i vad användarna vill ha. Att involvera dem som faktiskt ska använda lösningen och förstå deras behov, farhågor och förväntningar.
Håll utkik efter vårt kommande inlägg där vi pratat med patienter som har testat vår automatiserade lösning på digitala och fysiska vårdcentraler.
