Låt datorer och människor göra det de är bäst på

Digitala vårdmöten inom primär- och specialistvård. Nya IT-stöd. Automatisering. Oändliga mängder hälsodata. Potentialen i artificiell intelligens är stor och mycket forskning pågår för att säkerställa att tekniken används på rätt sätt inom vården.

Artificiell intelligens uppfattas ofta som ett framtidsfenomen, men automatiserade lösningar är redan idag en del av patienternas kontakt med hälso- och sjukvården. Mycket pekar på att AI och automatiserade lösningar är en del av framtiden och en viktig nyckel till att uppnå en tillgänglig vård, där resurser och kompetens används på bästa sätt.

Rapporterade fördelar

En färsk rapport från Myndigheten för digital förvalt­ning (DIGG) pekar på att den ekonomiska nyttan av AI­-stöd­da lösningar inom sjukvård och omsorg motsvarar 30 miljar­der kronor [1]. Samma rapport understryker att AI­-teknik kan förbättra vårdkvaliteten – dels genom att bidra till en mer kunskapsbaserad och patient­centrerad vård, dels genom att undvika fel som beror på den mänskliga faktorn.

Mycket forskning pågår

Sverige har på många sätt rätt förutsättningar för att kunna dra maximal nytta av AI-­teknik. Vi har en hög digital mognadsgrad i kom­bination med tydliga målsättningar att implementera ny teknik och att vi har en lång tradition av att noggrant föra statistik. En kartläggning från 2019 visar att AI redan idag används i olika tillämpningar som stöd inom hälso-­ och sjukvården. Dessutom finns planer på att implementera drygt 100 ytterligare tillämpningar under kommande år [2]. Utöver det finns det en rad pågående forsk­nings-­ och utvecklingsprojekt inom AI inom hälsosektorn som bedrivs såväl akademiskt som inom näringslivet.

Myterna kring AI

Trots all forskning och utveck­ling inom området finns det fortfarande farhågor gällande hur AI­-teknik kan komma att förändra vården. Generella AI-myter, som att tekniken kommer att ersätta människor, återfinns även i diskussioner om hälso-­ och sjukvården. Samtidigt har många orimliga förväntningar på vad tekniken faktiskt kan åstadkomma. Men bland experter finns en god förståelse när det gäller hur och var AI-­teknik kan skapa störst nytta i hälso­- och sjukvården. Inom områden som anamnes, triagering och diagnostik är AI-teknikens styrkor redan idag väldokumenterade.

Tillit och förväntningar

En opinionsundersökning som Kantar Sifo har genom­fört på uppdrag av Visiba visar att fyra av tio svenskar är oroliga för att automatiserade verktyg för anamnes skulle missförstå eller misstolka deras svar. Ett lyckat införande av AI­-teknik i hälso-­ och sjukvården är avhängigt att patien­ter och vårdpersonal känner förtroende till tekni­ken. Till viss del handlar det om vad vi är vana vid, men även att samhället måste justera förväntningar och förstå var och hur AI kan göra skillnad.

Fredrik Heintz, AI­-forskare och biträdande professor på Lin­köpings universitet och ledan­de inom svensk AI­-forskning, menar att vi måste sluta förvänta oss att AI-lösningar ska vara perfekta från början, samtidigt som användarens tillit måste bejakas i alla steg i utveckling, användning och implementering av AI­-teknik.

Tillit är viktigt och måste vara centralt i både utveck­lingen och användningen av AI­-teknik. Det görs bland annat genom att följa lagar och regler och att säkerställa att de etiska principerna för AI­-teknik upp­ fylls. Dessutom ställer det krav på säker och robust implemen­tering av tekniken. Själv tror jag inte att vi kommer kunna fortsätta leverera den sjukvård och samhällsservice som vi har idag utan automatisering och nya arbetssätt som stöds av ny teknik.

Våga prova på verkligheten

Fredrik Heintz menar att vi måste våga implementera automatiserade lösningar i större utsträckning och att fokus bör ligga på hur eventuella problem ska hante­ras och vad vi kan lära oss av dessa. På frågan hur automa­tisering kommer påverka vård­personalens vardagliga arbete understryker Fredrik Heintz att det inte handlar om att tekniken ska ersätta människor, tvärtom.

Det är vissa arbetsuppgifter som kommer att automatise­ras, snarare än ett helt yrke. AI­-teknik är ett komplement, och om det införs på rätt sätt avlastas människor. En bra nyckelregel är att människor ska göra det vi är bra på, medan maskiner ska ta över uppgifter som de utför bättre. Det skapar förutsättningar för bättre resul­tat, exempelvis inom diagnos­tik.

 

[1] Myndigheten för digital förvaltning, Främja den offentliga förvaltning­ ens förmåga att använda AI, 2020: https://www.digg.se/4a3a73/glo­ balassets/dokument/publicerat/ publikationer/framja­den­offentli­ ga­forvaltningens­formaga­att­an­ vanda­ai.pdf

[2] Socialstyrelsen, Digitala vårdtjäns­ter och artificiell intelligens i hälso­- och sjukvården, 2019: https://www.socialstyrelsen. se/globalassets/sharepoint­ dokument/artikelkatalog /ov­rigt/2019­10­6431.pdf