2020 har i mångt och mycket präglats av covid-19. Det är överväldigande hur mycket som har förändrats på kort tid – och hur angelägen världen är att lämna sjukdomen bakom sig. Men faktum är att vi kommer att få leva med följderna av coronapandemin under lång tid, och det är viktigare än någonsin att börja planera för framtidens hälso- och sjukvård. Vilka lärdomar har vi hittills dragit under pandemin? Hur kan vi använda dessa för att ta itu med de utmaningar som hälso- och sjukvården stod inför långt innan coronapandemin, men som nu ökat ytterligare genom en växande vårdskuld? Pandemin har tvingat fram stora förändringar och nya arbetssätt. Nu handlar det om att göra dessa till det ”nya normala” – och sätta patienten först.
Förändringen gick snabbt vid coronapandemins utbrott. Plötsligt uppmanades vi att undvika folksamlingar och hålla distans från andra. Vi avråddes att söka vård på sjukhus och vårdcentraler på grund av risken för smittspridning. När vården inte längre kunde levereras på fysiska vårdinrättningar såg sig hälso- och sjukvården tvungen att hitta andra sätt att möta och ta hand om patienterna – att stänga ner hälso- och sjukvården var aldrig ett alternativ. Digitala möten blev en del av lösningen.
Under det senaste halvåret har många haft sina första digitala vårdmöten, både när det gäller patienter och vårdpersonal. De som ännu inte testat är ibland skeptiska, men vi har upprepade gånger sett hur en negativ inställning vänts till positiv efter den första interaktionen. Det är här vi befinner oss nu.
Från och med nu kommer vi att se allt fler patienter efterfråga digitala konsultationer samtidigt som vårdpersonalen är mer benägen att använda ny teknik. Men i takt med att patienterna blir vana vid digitala vårdmöten kommer de också att höja sina förväntningar på kvalitet och leverans av vård via digitala kanaler. Vårdgivarna måste vara lyhörda och erbjuda tjänster med ett starkt fokus på slutanvändarens upplevelse. Det är dags att sätta patienten i centrum för vården.
Ett nytt sätt att tänka
Innan covid-19 möttes vi ofta av frågeställningen: ”Hur håller vi patienterna borta från vården?”. Med tanke på vårdens arbetsbelastning och knappa resurser samt framtidens demografiska utveckling känns frågan rimlig. Pandemin och dess effekter har dock visat att vi behöver tänka om. Vi behöver en hållbar vård – om vi skjuter på behandlingar innebär det enorma konsekvenser, både när det gäller kostnader och människors hälsa. Frågorna vi bör ställa nu är ”Hur håller vi patienterna friska?” och ”Hur ser vi till att patientens interaktion med hälso- och sjukvården blir så smidig (och därmed så kostnadseffektiv) som möjligt?”. Framtidens hälso- och sjukvård handlar om att vårdgivare omprövar sin värdeleverans och utvärderar nya möjligheter som kan göra den totala leveransen bättre.
Det är här den digitala omställningen tar steget från sporadiska konsultationer via nätet till att bli en integrerad del av verksamheten. Vad hälso- och sjukvården kan åstadkomma genom den digitala transformationen är att ge patienterna möjlighet att spela en aktiv roll och låta dem ta över vissa uppgifter. Patienterna kommer säkerligen att omfamna detta, vi har redan sett utvecklingen i många andra branscher. Men det kräver ett nytänkande inom hälso- och sjukvården. Sjukvården måste börja lita på patienterna och ge dem rätt verktyg så att de själva kan hantera en del av jobbet.
Detta innebär inte att alla patienter ska gå samma väg och möta vården digitalt. Några kanske är alltför sjuka, andra kanske inte har den utrustning som krävs. Men utvecklingen kan inte styras av dem som inte vill eller har möjlighet. Istället är det viktigt att erbjuda tillgängliga och enkla verktyg som de allra flesta kan använda – då kan resurser frigöras som kan ta hand om de individer som behöver få hjälp analogt.
En sömlös upplevelse
Digitala verktyg kommer att leda visionen framåt och utgöra navet i interaktionen mellan patienten och vården. Men dessa ska inte främst riktas mot relativt friska individer med lättare besvär, utan de som har mest kontakt med sjukvården – äldre och kroniskt sjuka. De som får vård både från hemmet och olika vårdinrättningar, dels från primärvården, dels från specialistsjukvården, och som kan uppleva fem eller sex olika leveranser av vård. Förhoppningsvis kommer nästa fas i hälso- och sjukvården innebära att patienten upplever sig ”få vård”, oavsett vilken vårdgivare som tillhandahåller den. Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver då få tillgång till rätt verktyg så att de sömlöst kan samordna och anpassa vården utifrån patientens behov.
Skiftet mot ”digitalt först, fysiskt när man vill och kan” utgör inte bara ett fundament i den patientcentrerade vården – det är också till stor nytta för vårdgivarna. I takt med att de förändringar som implementerades vid pandemin normaliseras och vi får ett mer långsiktigt perspektiv på vården är vi redo att byta fokus. Det är dags att gå från reaktiv vård (dvs. behandling av sjukdom) till proaktiv (dvs. bibehållen hälsa), från centrala vårdinrättningar till vård i närheten av, eller i, hemmet.
Vi har redan sett våra kunder anpassa hur de levererar vård. I Region Jönköpings län har man etablerat en digitalt-först strategi för primärvården. I Region Dalarna har man inlett lyckade samarbeten mellan hemsjukvården och primärvården. I Region Västerbotten kan patienter få direkt kontakt med Hud och STD-kliniken via meddelanden istället för att behöva vända sig till de fysiska hälsocentralerna. I Västra Götalandsregionen har drygt 400 medarbetare inom habilitering och hälsa utbildats för att kunna ge vård och service på distans. I Region Värmland har man kunnat avlasta befintlig vårdpersonal genom att låta pensionerade läkare hoppa in och extraknäcka på den digitala mottagningen.
Dessa vårdinnovatörer har insett att de kan leverera bättre vård till invånarna genom att utnyttja fördelarna med digital teknik. Frågan om huruvida ett digitalt besök är lika effektivt som ett fysiskt är en diskussion som hör till det förgångna. Nu börjar de flesta inom vården inse att ett digitalt besök i många fall fungerar minst lika bra som ett fysiskt.
För patienterna är vinsterna uppenbara. De kan spara timmar genom att slippa onödiga resor och långa väntetider, samtidigt som de kan eliminera risken för smitta. Om hälso- och sjukvården ersatte 30 % av de fysiska mötena med digitala (vilket vore möjligt för de allra flesta vårdgivare) skulle de frigöra resurser och tid för de patienter som faktiskt behöver komma till mottagningen. Under pandemin blev förarbetet redan gjort, och nu finns alla förutsättningar för en genomgripande omställning. Så låt oss dra nytta av denna unika möjlighet och det fantastiska arbete som redan har gjorts för att skapa en patientcentrerad och resursbesparande hälso-och sjukvård.
