Tack vare en lungfunktionsmätare och en enkel konfiguration mellan två digitala tjänster kan astmapatienter i Region Jönköpings län få större kontroll över sin sjukdom och söka hjälp när de behöver via mobilen, i stället för att förlita sig på ett bokat besök om året på sin vårdcentral.
Region Jönköpings län undersöker i en pilotstudie hur distansmonitorering i kombination med digital patientkontakt kan leda till en bättre och mer effektiv astmavård. Riktlinjerna för optimal astmavård innehåller många fler mätningar av lungkapacitet än vad vården klarat av att hantera genom fysiska besök på vårdcentralen. Nu får patienten chansen att vara mer delaktig i sin egen vård, och förhoppningen är att sjukdomsrelaterade besvär kan förebyggas, tack vare att patienten kan testa sig när som helst och vart som helst och få hjälp direkt vid behov.
Värde som det nya arbetssättet kan skapa:
- Patienten får bättre astmakontroll
- Patientmedverkan och engagemang
- Administrativ avlastning för vården
- Tydligare se vilka patienter som behöver hjälp
- Möjligheten att analysera data över tid
Kan på sikt erbjudas alla astmapatienter i länet
Piloten omfattar fem vårdcentraler, där 4 000 av Region Jönköpings cirka 37 000 astmapatienter finns listade. Piloten ska pågå i 1,5 år och efter det görs en utvärdering för att se om alla astmapatienter i länet ska erbjudas samma möjlighet. Men redan nu, efter bara några månader, ser man stora vinster för vården och patienterna.
Visiba, AsthmaTuner och Region Jönköping samarbetar för bättre astmavård
Utrustningen
Astmapatienterna i piloten utrustas med regionens egen digitala vårdcentral: Bra Liv nära, levererad av Visiba, appen AsthmaTuner och en spirometer som kopplas till denna. För att introducera en astmapatient till den digitala behandlingen kan vårdcentralen skicka ett säkert meddelande via Bra Liv nära (som hela 42 % av länets invånare redan laddat ner). Patienten får en notis och loggar in med hjälp av BankID. I meddelandet finns en film som förklarar hur det går till att hålla koll på sin astma själv plus en länk till appen för mätning av lungkapacitet och behandlingsrekommendationer: AsthmaTuner.
Löpande mätningar
Vårdcentralen kan rekommendera hur ofta patienten ska blåsa och patienten kan själv sätta upp påminnelser i AsthmaTuner, till exempel morgon och kväll eller en gång i veckan, beroende på hur mycket astman påverkar patienten. Appen är ett verktyg för att ha kontroll på sin astma och undvika problem som långvariga luftvägsbesvär vid förkylningar.
Bekräftelse eller varning
När patienten vill kontrollera sin astma öppnar hen AsthmaTuner och blåser i spirometern som är kopplad till appen. Värdena förs automatiskt över till appen och patienten får svara på några frågor om sitt mående. Därefter kommer resultatet direkt. I de flesta fall får patienten en bekräftelse på att allt ser bra ut, så att hen kan gå och träna, åka på skidresa eller gå på fest som planerat, utan att behöva förändra något i sin behandling. Men ibland kan AsthmaTuner varna för att patientens astmakontroll har försämrats och då rekommenderas patienten att trappa upp i sin medicinering för att förebygga en försämring i sitt mående. Om patienten har okontrollerad astma flera dagar i rad uppmanas hen att ta kontakt med sin vårdcentral för att eventuellt justera sin medicinering i samråd med vårdgivare.
Ta kontakt med sin vårdcentral
Tack vare att AsthmaTuner och plattformen Visiba Care är länkade, kan patienten via en knapp i AsthmaTuner välja att kontakta vårdcentralen direkt genom ett meddelandeflöde i Visiba Care – utan att ens märka bytet av digital tjänst. Att patienten kan ta kontakt direkt sänker förhoppningsvis tröskeln för att agera på försämringar i sjukdomstillståndet, om man jämför med att bli hänvisad till en telefontid på vårdcentralen.
Värdet för patienten
Det största värdet för hela projektet är förstås att patienterna kan leva bättre med sin astma. Att de blir mer delaktiga i sin vård och upplever vården som mer tillgänglig är också positivt, då de kan känna sig tryggare med att de kan förebygga sitt sjukdomstillstånd och få snabb hjälp när det behövs. Ytterligare fördelar är att de slipper boka tid, resa och ta ledigt från jobbet för att infinna sig på vårdcentralen för kontroll.
Värdet för verksamheten
Astmapatienter har varit en eftersatt patientgrupp, trots att en av tio svenskar lever med astma. Det finns goda riktlinjer för diagnostisering och uppföljning, men det har i praktiken varit svårt för vårdcentralen att hinna med att göra så täta uppföljningar som rekommenderas.
Det har inte funnits resurser att sköta det här så som det står på pappret egentligen. Jag har aldrig hört talas om någon vårdcentral som har lyckats följa astmapatienterna med så täta spirometrier som egentligen är rekommenderat.
– Ulf Österstad, verksamhetschef Bra Liv nära
Effektivisering av vården
Med hjälp av egengenererade hälsodata hoppas man nu att kunna förebygga problem hos patientgruppen och ge en mer individanpassad behandling. Förutom friskare patienter, kan vårdorganisationen göra vinster i form av sparad tid och resurser. Dels behöver man inte boka in några rutinmässiga årskontroller på vårdcentralerna (för 37 000 astmapatienter), om de inte behövs. Dels hoppas man på att kunna undvika en hel del förkylningsärenden som visar sig vara astma som blivit sämre. En tredje möjlighet till effektivisering är billigare och mer träffsäker medicin.
Idag behöver man ganska ofta kompensera med lite bredare astmamedicin för att vi inte riktigt vet hur det ligger till. Vår hypotes är att vi kommer kunna ge smalare underhållsmedicinering som kan följa patientens symptom bättre. Det blir både bättre behandlingsresultat och vi sparar pengar på köpet.
– Ulf Österstad, verksamhetschef Bra Liv nära
I stället för att mäta patienternas lungkapacitet en gång om året, oavsett om de befinner sig i en bra eller dålig period, finns nu alltså möjligheten att få data från patienten varje dag. Det gör förstås att både patienten och vårdpersonalen lär känna just denna patients astma bättre och kan behandla mer träffsäkert. I det bredare perspektivet får vården tillgång till stora volymer data som kan hjälpa dem att utveckla astmavården i framtiden.
