Trots brist på studier kring digital triagering av patienter i verkliga vårdsituationer planerar många svenska vårdorganisationer att skala upp lösningar för digital triage. I denna artikel tittar vi närmare på den data och de utvärderingar som faktiskt finns, och förklarar varför det ser annorlunda ut med Visiba Triage, för att belysa diskussionen kring medicinsk träffsäkerhet hos digital triage.
Center for Assessment of Medical Technology i Örebro konstaterade i sin rapport 2021:42 En kartläggning kring automatiserad digital triagering i primärvården och studier baserade på faktiska patienter att det saknas studier där verkliga patienter i en vårdsituation blivit triagerade digitalt [1]. Vid uppdatering av samma rapport 2023 kom författarna fram till att hittills har ingen vetenskaplig studie gjorts som jämför digital triage med triage av sjuksköterskor i telefon, i hela världen [1]. Forskning inom området är således relativt obefintlig [1-5]. Trots det, planerar de flesta regioner att göra breda implementeringar av digitala triagelösningar inom de närmaste åren.
Med hänvisning till bristande studier, har vi på Visiba valt att titta på den data som faktiskt finns i regionernas och i våra egna rapporter – fråga din organisation eller din leverantör om deras [6-9]! Vi hoppas att det kan hjälpa hälso- och sjukvården att ta mer informerade beslut i dessa sammanhang.
Titta på utvärderingarna som redan finns!
Självklart ska man vara försiktig med att jämföra äpplen med päron. Men om vi tar hänsyn till de olikheter som finns, t.ex. att invånarna väljer olika ingångar till vården beroende på person och situation, kan vi ändå lära oss saker genom att jämföra. Eller titta på de olika systemens resultat var för sig. Vi behöver åtminstone försöka att skapa oss en uppfattning om vad som är bra, acceptabelt eller rent av dåligt vad det gäller medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, effektivitet, arbetsmiljö och organisation.
Utfallet av olika system för triage
Vi har tittat på en samling av offentligt tillgängliga källor och rapporter om verktyg och tillvägagångssätt från 2023 som egentligen adresserar samma problem i vårdprocessen; att ta emot patienter med nya besvär och triagera dem till rätt vårdnivå. Vi har tittat på både telefontriage och digital triage [6-9].
Det är förstås inte helt rättvist att jämföra en automatiserad digital triagelösning med telefonrådgivning 1177. 1177 telefonrådgivning har troligen en högre andel akuta patientfall av de som söker vård. Trots denna invändning, kan vi konstatera att VGR ändå i högre grad triagerar till 112, akut eller omgående via den digitala tjänsten ”Sök vård”, än 1177s telefonrådgivning i samma region [6-7]. Vi kan också konstatera att Visiba Triage hanterar patientinflödet ganska annorlunda.
Fundera över de potentiella effekterna av feltriagering
Det finns en internationell enkätundersökning – IHP, publicerad av Myndigheten för vårdanalys, som genomförs regelbundet, senast 2023 i OECD-länderna. Den visar att 36 % av de patienter som besöker akutmottagning i Sverige, anser att de kunde ha tagits om hand på sin ordinarie mottagning i stället för att gå till akuten [10]. Det kan man ställa i relation till utfallet av triagering till olika brådskandenivåer för olika system för triage.
Övertriagering
Övertriagering är när patienter till exempel felaktigt triageras omgående (till akutmottagning) eller skyndsamt (till akuten/ jourmottagning eller snarast samma dag till vårdcentral) fast ett korrektare resultat vore kommande vardag eller avvakta.
Konsekvenser av övertriagering är en överbelastning på vårdens akutmottagningar och vårdcentraler – något man egentligen vill motverka med införandet av en digital triagelösning. Det skapar undanträngningseffekter som kan innebära patientrisk och göra att varken patienter eller kliniker känner förtroende för systemet i förlängningen.
En triagelösning med dålig medicinsk träffsäkerhet har ofta en hög övertriagering.
Undertriagering
Undertriagering är när patienter till exempel felaktigt triageras till kommande vardag eller avvakta fast ett korrektare resultat vore omgående eller skyndsamt (till akuten/ jourmottagning eller snarast samma dag till vårdcentral).
Konsekvenser av en undertriagering är hög risk för allvarlig vårdskada för patienten som inte får akut eller subakut vård inom rimlig tid – just det man är rädd för vid införande av automatiserade digitala triagelösningar.
En triagelösning med dålig medicinsk träffsäkerhet får här många avvikelser och anmälningar på grund av brister i medicinsk kvalitet och patientsäkerhet.
Träffsäkerhet är en viktig faktor för effekt och tillit
Det är således viktigt att triageringen är så korrekt och rimlig som möjligt, för att medarbetarna ska få ett bra beslutsunderlag och patienterna kan slussas till rätt vårdnivå och profession. Konsekvenserna av brister i triageringen, och därmed felaktiga vårdflöden, skapar överbelastning och ökad mental stress hos medarbetarna som måste hantera fel och brister i systemet, inklusive missnöjda patienter och anhöriga – det går ut över arbetsmiljön och kan leda till en generell brist på tillit för digitala verktyg.
Varför ser det annorlunda ut med Visiba Triage?
Jag ska förklara varför Visiba Triages siffror ser ut som de gör i jämförelsen i tabellen. I refererade källor, din regions utvärderingar och andra leverantörers PSUR-rapporter (Periodic Safety Update Reports som är en del av MDR-kravet) kan du söka svaren på varför andra lösningars resultat ser ut som de gör [1-10].
Det är vårdpersonalens behov i arbetsprocesserna som har guidat teknikvalet som ligger till grund för Visiba Triage. Med hjälp av medicinsk expertis har vi utvecklat en lösning med målsättning att avlasta vårdsystemet. God medicinsk kvalitet och patientsäkerhet i verktyget hjälper patienten att adekvat ge sin berättelse, som i sin tur, i en tydlig sammanfattning, ger vårdpersonal ett bra beslutsunderlag för en bra triagering – vilket ger en hög medicinsk träffsäkerhet.
Att Visiba Triage har en hög medicinsk träffsäkerhet beror främst på två saker:
• Den sofistikerade AI-modellen som triagemotorn bygger på, inklusive den medicinska kärnan som är uppbyggd och ständigt validerad av vårt medicinska team.
• Den kontinuerliga feedback-loopen med kliniker och vårdpersonal som arbetar i systemet.
AI-modellen
Visiba Triage använder AI i form av ett sannolikhetsbaserat nätverk. Det är ett nätverk som består av noder, där varje nod kan vara ett symtom, en riskfaktor, eller en diagnos. Nätverket beskriver även hur noderna påverkar varandra, till exempel hur ålder, kön, eller årstid påverkar incidensen för en diagnos, och hur diagnosen uttrycker sig genom symtom. AI-modellen omkalibrerar sina beräkningar varje gång ny information blir tillgänglig, och kan på så sätt byta spår, precis som en människa kan göra. Denna individanpassning tillsammans med ett system som är byggt från grunden på sannolikheter – medicin är väldigt sällan svart-vitt – gör att resultaten kan bli mer träffsäkra än andra, enklare modeller.
Den medicinska kärnan
Den medicinska kärnan i triagemotorn består av innehåll som adderas av medicinskt sakkunniga. Innehållet har utvecklats med hjälp av internationella, svenska och regionala riktlinjer, från SKRs nationella system för kunskapsstyrning och från aktuell internationell medicinsk forskning. All utveckling görs av medicinska specialister och AI-ingenjörer tillsammans, för att säkerställa en hög kvalitet.
Återkopplingar på verkliga fall från kliniker
I Visiba Triage finns en feedback-loop inbyggd i vårdpersonalens arbetsprocesser. Vårdgivare och vårdpersonal kan, genom att ge feedback efter genomförd triagering, kontrollera verktygets medicinska kvalitet och patientsäkerhet, utveckla sina arbetssätt och följa utvecklingen över tid. Detta innebär även att vi som tillverkare av den medicintekniska produkten kan mäta och övervaka den medicinska träffsäkerheten kontinuerligt, och utveckla vår produkt utefter vårdpersonalens kliniska bedömning och behov. Mer än 100 000 återkopplingar har gjorts, vilket innebär en hög statistisk tillförlitlighet på prestandan, och bred täckning av olika typer av patientfall.
Utvärdera och granska olika system
Det finns förstås flera perspektiv på vad som är viktigt att utvärdera när man väljer sin lösning för triagering. Visibas perspektiv är att den medicinska träffsäkerheten är helt avgörande för att systemet ska kunna göra det hälso- och sjukvården vill att det ska göra: använda befintliga resurser på ett klokare sätt. Genom att utvärdera och granska olika triagesystem, med olika bemanning och olika arbetssätt, kan du som arbetar inom vården skaffa dig viktiga insikter vad olika lösningar innebär, hur olika lösningar presterar och undvika en alltför hög grad av feltriageringar. Ta gärna vår guide Hur utvärderar och kravställer man en automatiserad anamnes- och triagelösning? till din hjälp!
Förstå konsekvensen av olika val
Vilket perspektiv man än har, är det viktigt att förstå konsekvensen av olika val. Att till exempel:
- Reflektera över potentiella effekter av under- och övertriagering, det vill säga feltriageringar.
- Diskutera faktorer som påverkar den medicinska träffsäkerheten i beslutstöd och automatiserad triagering.
- Fundera över medarbetarens behov i den kliniska vardagen, möjliga arbetssätt och patientdelaktighet.
- Sätt dig in i utvecklingsmetod och utvärderingsmetod hos olika lösningar.
Med en ökad förståelse för dessa faktorer kan vi sträva mot en mer effektiv, jämlik och patientsäker hälso- och sjukvård!
Christer Rosenberg
Senior Medical Advisor, Visiba
Referenslista
- Snellman a, Breimer L, Ahlzén Camtö R (2021), En kartläggning kring automatiserad digital triagering i primärvården och studier baserade på faktiska patienter,
Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro (HTA-rapport 2021: 42)
- Zakim D. Development and significance of automated history-taking software for clinical medicine, clinical research and basic medical science. J Intern Med. 2016;280(3):287-99
- Marklund B, Strom M, Mansson J, Borgquist L, Baigi A, Fridlund B. Computer-supported telephone nurse triage: an evaluation of medical quality and costs. J Nurs Manag. 2007;15(2):180-7
- Bashshur RL, Howell JD, Krupinski EA, Harms KM, Bashshur N, Doarn CR. The Empirical Foundations of Telemedicine Interventions in Primary Care. Telemed J E Health. 2016;22(5):342-75
- Nguyen H, Meczner A, Burslam-Dawe K, Hayhoe B. Triage Errors in Primary and Pre-Primary Care. J Med Internet Res. 2022 Jun 24;24(6):e37209. doi: 10.2196/37209. PMID: 35749166; PMCID: PMC9270711.
- Gabrielsson-Järhult F., Mahmud Y., Fristedt S., Kjellström S., Kåreholt I. (2023) Hur klickar vi med vården? En vetenskaplig studie av digitala och fysiska vårdkontakter utifrån användarmönster och patienters erfarenheter av primärvård, School of Health and Welfare, Jönköping University
- Västra Götalandsregionen (oktober 2023) Rapport Sök Vård - VGR Utvärdering och validering av automatiserad triagelösning under pionjärfasen 2023-02-08 till 2023-05-31
- Region Gävleborg (2023) Utvärdering av medicinsk kvalité i tjänsten Min vård Gävleborg, Region Gävleborg 2023
- Visiba (2023) 2023 PSUR Summer and Autumn Red Robin (intern rapport över perioden juni – november 2023)
- Myndigheten för vård och omsorgsanalys (2024) Vården ur befolkningens perspektiv International Health Policy Survey (IHP) 2023