Inom hälso- och sjukvården är triage en kritisk process som syftar till att bedöma patienters vårdbehov och prioritet. Triage är en av hörnstenarna i en välfungerande vårdkedja, särskilt i akuta och resursbegränsade miljöer. Men vad händer när triagebedömningen inte blir helt korrekt?
Att överskatta eller underskatta behovet av vård kan ha stora konsekvenser för både patienter och vårdsystemet i stort. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i vad dessa begrepp innebär, hur de relaterar till varandra och varför en balanserad och korrekt triage är viktigt för en pålitlig och trygg vård.
Övertriage innebär att en patient får en högre prioritet än vad hens tillstånd egentligen kräver. Till exempel kan en patient med ett mindre allvarligt tillstånd bedömas som akut och därmed få tillgång till kostsamma vårdresurser, som patienter med allvarligare tillstånd hade haft större nytta av. Övertriage sker ofta som en försiktighetsåtgärd. Det kan exempelvis handla om en patient med lindriga bröstsmärtor, utan riskfaktorer, som triageras som akut för att utesluta en hjärtinfarkt, även om sannolikheten för detta är låg.
Undertriage, å andra sidan, innebär att en patient får en lägre prioritet än vad deras tillstånd kräver. Detta kan leda till att en patient som faktiskt har ett livshotande tillstånd inte får vård i tid. Ett exempel kan vara en patient med vaga symptom på sepsis som felaktigt bedöms som stabil och får vänta för länge på nödvändig behandling.
Vid första anblick kan övertriage framstå som det "säkrare" alternativet. Genom att vara försiktig och ge patienter högre prioritet än nödvändigt tror en del att vården därigenom minskar risken för allvarliga konsekvenser för den enskilda patienten. Men i ett större perspektiv är det snarare tvärtom. Övertriage medför flera utmaningar:
Resursslöseri: När patienter med mindre allvarliga tillstånd prioriteras högre än nödvändigt används resurser som hade kunnat användas bättre för patienter med större behov.
Ökad belastning på vården: Akutmottagningar och andra vårdinrättningar kan bli överbelastade, vilket minskar tillgängligheten och kvaliteten på vården, och patientsäkerheten minskar.
Undanträngningseffekter: När patienter med mindre allvarliga tillstånd prioriteras högre än nödvändigt och tar onödig plats i vårdförloppen riskerar andra, som verkligen behöver handläggas snabbt, att få vänta onödigt länge - det kallas undanträngningseffekt och patientsäkerheten försämras.
Risk för stress bland vårdpersonal: Överbelastning av personal kan leda till trötthet och sämre prestationsförmåga, vilket medför en större risk för att misstag görs och därmed riskerar också patientsäkerheten att försämras.
Patienter utsatta för avancerade insatser i onödan: Övertriage kan också innebära att patienter genomgår onödiga tester eller behandlingar, vilket är kostsamt, innebär i sig en patientsäkerhetsrisk och skapar onödigt lidande och oro hos patienten.
Undertriage utgör ett allvarligare hot mot patienternas hälsa, eftersom det innebär att livshotande tillstånd riskerar att förbises. De negativa konsekvenserna av undertriage är ofta både omedelbara och allvarliga:
Risk för försämring eller dödsfall: En patient med exempelvis hjärtinfarkt, inre blödningar eller en begynnande sepsis kan snabbt försämras om rätt behandling inte sätts in i tid.
Förlorat förtroende för vården: Om patienter och anhöriga upplever att vården inte reagerar tillräckligt snabbt på allvarliga symtom kan detta påverka deras tillit till vårdsystemet. Invånare söker då oftare i oro över att deras symtom kanske skulle kunna vara av allvarlig natur.
Högre vårdkostnader på sikt: Medicinska tillstånd som hade kunnat åtgärdas tidigt eskalerar till mer komplicerade och resurskrävande vårdfall. Det leder till onödigt förlängt lidande för patienten, men också till ökade kostnader för hela vårdsystemet.
Ingen triagemodell eller process är perfekt – och det är viktigt att inse att en viss nivå av över- och undertriage är oundviklig i alla system. Målet är att minimera både övertriage och undertriage. Men ett system som försöker undvika undertriage riskerar ofta att öka graden av övertriage och tvärtom. Vårdorganisationer prioriterar att hålla undertriagen så låg som möjligt, eftersom föreställningen är att de mänskliga konsekvenserna av att missa en allvarligt sjuk patient är större än de potentiella konsekvenserna av att övertolka ett mindre allvarligt fall.
Även på Visiba prioriterar vi att minimera andelen undertriage, för att värna om patientsäkerheten i första hand. Men Visiba Triage är samtidigt bra på att inte övertriagera allt för mycket. Det kan du läsa mer om i artiklarna En jämförelse av olika system för triage samt Vad är medicinsk träffsäkerhet och hur mäter vi det?
Det är en viktig balansgång – för mycket fokus på att undvika övertriage kan riskera att livshotande fall förbises, medan för mycket övertriage kan överbelasta vården, orsaka resursbrist, ge undanträngningseffekter och därmed riskera försämra patientsäkerheten.
När triage genomförs digitalt tenderar låga undertriagesiffror att prioriteras ännu högre vid utvärderingar och valideringar. Vi ställer alltså högre krav på en automatiserad tjänst än på kliniker. Samtidigt; en för hög andel övertriage innebär merarbete, försämrar medarbetarnas förtroende för systemet och motivationen att använda det sjunker.
En korrekt triagering innebär att rätt prioritet ges i relation till faktiskt medicinskt tillstånd vid en viss tidpunkt. Systemet lyckas alltså undvika båda övertriage och undertriage.
Men, medicin inte är någon exakt vetenskap och en patients tillstånd kan förändras snabbt – ”korrekt triage” är färskvara, föränderligt och svårt att mäta. Det betyder dock inte att man inte ska försöka!
I Visiba Triage mäter vi och förbättrar kontinuerligt den medicinska träffsäkerheten i våra triageresultat. I varje enskilt patientfall ber vi om feedback i form av klinikernas bedömning om den föreslagna prioriteten och arbetshypotesen (diagnos och differentialdiagnoser). Dessa bedömningar tas om hand av vårt medicinska team som tillsammans med produktteamet kontinuerligt uppdaterar och förbättrar Visiba Triage – en del av kvalitetssäkringen av systemet.
Över- och undertriagering är en ständig pågående utmaning i all vård. Med rätt verktyg och processer, och med kontinuerlig utbildning av personal, utvärdering, validering och inbyggda förbättringsprocesser kan vi sträva mot en allt bättre balans.
"Korrekt triage" är inte bara en fråga om att göra perfekta individuella bedömningar, utan om att bidra till att skapa ett balanserat hälso- och sjukvårdssystem som ger rätt vård, till rätt patient, i rätt tid.