Hållbar vård är vård som tillgodoser både patientens och medarbetarens behov. Samtidigt som den är hållbar för vår planet och i förhållande till de ekonomiska resurser som finns.
År 1994 delade författaren John Elkington in hållbarhet i ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Enligt Elkington bör vardera av dessa tre hållbarhetsperspektiv ägnas lika stort intresse. Författaren menar att vi inte kan fokusera på enbart ekonomisk hållbarhet. Vi behöver addera både social och miljömässig hållbarhet för att uppnå ett samhälle med ansvarstagande organisationer.[1]
För att titta närmare på vad hållbarhet innebär in om vårdden tar vi hjälp av Elkingtons indelning. Låt oss med utgångspunkt i hans modell titta närmare på hållbar vård utifrån de tre delarna:
Det yttersta målet för ekonomisk hållbarhet oavsett organisation är att se till att de intäkter verksamheten genererar täcker dess kostnader. När vi zoomar in på vårdgivande organisationer kan vi se att det till stor del handlar om att optimera de resurser som finns tillgängliga, samtidigt som kostnaderna hålls så låga som möjligt. Inom vården har balansgången mellan resurser och hälsa gett upphov till hälsoekonomi. Det är en egen nationalekonomisk disciplin där kostnader och effekter av insatser inom vården utvärderas. [2]
Några av grundpelarna för att kunna erbjuda vård är personal, lokaler, medicinsk utrustning och läkemedel. Av dessa bör personal betraktas som den grundläggande resursen – då det utan medarbetare är svårt att erbjuda vård. Det är också kostnader för personal som utgör den största delen av vårdens kostnader. Botande och hälsorehabiliterande tjänster står för mer än hälften av kostnaderna inom vården. [3]
En åtgärd för att nå ekonomiskt hållbar vård kan därför antas handla om att organisera verksamheten så resurseffektivt som möjligt. Medarbetare behöver lägga sin arbetstid på rätt saker, undvika onödig ställtid samt minimera tidsödande administration. På så sätt kommer vi närmare en ekonomiskt hållbar vård.
Det andra begreppet, social hållbarhet, handlar om medarbetare, patienter och vårdorganisationerna. Här tittar vi närmare på vad hållbar vård kan innebära för de två grupperna patienter och medarbetare. När vi resonerar kring vad hållbar vård innebär för den enskilde medarbetaren identifierar vi främst två delar: arbetssituation och arbetsbelastning.
Arbetssituationen behöver möjliggöra för medarbetaren att ge rätt vård i rätt omfattning och vid rätt tidpunkt. Därför måste arbetsplatsen erbjuda rätt förutsättningar vad gäller allt från organisation, schemaläggning och kompetensutveckling till delaktighet och trivsel.
Men den kanske allra viktigaste parametern för hållbar vård för medarbetaren är förmodligen att arbetssituationen innebär en rimlig arbetsbelastning. En arbetsbelastning där det finns tillräckligt med tid för tilldelade arbetsuppgifter men också för återhämtning. Med en rimligt balanserad arbetssituation ökar sannolikheten för hållbar vård för medarbetaren.
Vad hållbar vård innebär för patienten speglar sannolikt till viss del vad som är hållbar vård för medarbetaren. En medarbetare som trivs på sin arbetsplats, har en bra balans och kommer till sin rätt har bra förutsättningar till att leverera det bemötande och den hjälp som patienten förväntar sig och behöver. Regeringen skriver att ” Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig”. [4]
Ord som beskriver hållbar vård för patienter idag är nära, tillgänglig och kontinuerlig vård. Det handlar om att få tillgång till vård när den behövs, där den behövs. Detta oavsett patientens egen fysiska förmåga eller fysiska placering. Ibland kan det innebära ett fysiskt möte, ibland handlar det om att träffa sin vårdgivare digitalt.
Ytterligare en faktor som bidrar till hållbar vård är förebyggande vård. Detta eftersom hållbarhet över tid inte enbart har att göra med att behandla det akuta, utan även om att arbeta förebyggande. Den förebyggande delen handlar om att förebygga skjukdom och identifiera riskfaktorer på ett tidigt stadium – det är mer hållbart för patienterna men också ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.
När det gäller miljömässig hållbarhet inom vården finns det flera olika områden att beakta. Störst inverkan på miljön har läkemedel och kemikalier. I en engelsk studie av koldioxidutsläpp från vården identifierades det största klimatavtrycket från produkter, allt från inköp till avfall. [5]
Något som också påverkar den miljömässiga hållbarheten är transporter till och från vårdinrättningar. Att få vård innebär ofta resor, vilka kan bli långa i de fall specialistvård behövs. Transporterna till och från sjukhus medför ofelbart en negativ miljöpåverkan. Andra faktorer som påverkar miljömässig hållbarhet är energiförbrukning i form av uppvärmning av lokaler och användning av vatten. [6]
När vi kopplar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet till digital transformation av vård kan vi tydligt se hur digitalisering kan bidra till en hållbar vård. Ekonomiskt handlar det bland annat om att med hjälp av digitala verktyg organisera medarbetarna på bästa sätt. Men det handlar också om att nyttja tillgänglig teknik för automatisering av enklare uppgifter. Att patienten till exempel kan fylla i en hälsodeklaration digitalt eller enkelt boka/boka om en tid online. Digitaliseringen innebär då mindre manuell hantering och därmed lägre arbetsbelastning för medarbetaren. När digitaliseringen frigör tid för medarbetaren leder det till en mer flexibel arbetssituation. Medarbetaren får tid att göra rätt saker, vilket ökar förutsättningarna för både balans och trivsel.
En digitaliserad vård innebär att vården blir tillgänglig för fler, då vårdens resurser kan fördelas lika över hela landet. Det här kan ge en jämlik och nära vård, oberoende både av patientens fysiska förmåga och fysiska plats. Slutligen bidrar en digitaliserad vård till miljömässig hållbarhet, bland annat genom minskade transporter, minskad uppvärmning av lokaler och mindre förbrukning av engångsartiklar.
Källor
[1] Elkington J, TBL- Bok Cannibals with Forks – The Triple Bottom Line of 21st Century Business, 1999, Capstone Publishing Ltd.
[2] https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/halsoekonomi/
[3] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/halsorakenskaper/pong/statistiknyhet/halsorakenskaper-2015/
[4] https://www.regeringen.se/contentassets/49618bcb4fd94b6081d9696f55bc7f8d/forslag-till-statens-budget-for-2016-finansplan-och-skattefragor-kapitel-1-12-och-bilagor-1-16.pdf
[5] https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2019/02/en-nationell-miljomassigt-hallbar-halso-och-sjukvard-i-sikte/
[6] Roschnik S, Sanchez Martinez G, Yglesias-Gonzalez M, et al. Transitioning to environmentally sustainable health systems: the example of the NHS in England. Public Health Panorama. 2017;3:229-36.