Vi har pratat med Ulf Österstad, läkare och verksamhetschef för Bra Liv nära, som i slutet av 2015 var med och startade Bra Liv nära, Region Jönköpings 32:a mottagning som är helt digital. Vi var nyfikna på vad som har hänt under resans gång och bad honom berätta om sina erfarenheter och insikter.
– När Bra Liv nära lanserades i december 2015 var den Sveriges, och kanske till och med Europas, första offentligt finansierade primärvårdsaktör som började erbjuda digitala vårdmöten. Det är roligt att vi på ganska kort tid har gått från någonting som kändes långt borta och visionärt till en konkret verklighet. Arbetssättet börjar bli etablerat och patienterna har hittat till oss. Vi har precis övergått från att vara ett projekt till att bli en del i vår ordinarie verksamhet, och vi bygger hela tiden strukturer för att kunna växa ytterligare.
– Bra Liv nära är skapad av regionens medarbetare, för regionens invånare. Det finns stora skalfördelar när man arbetar på det här sättet. Vi har idag 31 vårdcentraler som täcker upp Region Jönköping, och nu kan en doktor i Habo hjälpa en patient i Gislaved. En av fördelarna när man centraliserar är att hela regionen kan få tillgång till kompetens som annars är knuten bara till en enda vårdcentral. Till exempel är en av våra sjukgymnaster specialist i idrottsmedicin och har spelat i a-laget i innebandy i 11 år. Honom kan man nu nå via appen.
– Det känns lagom stort att hantera ett län. Det är stort nog för att få skalfördelar och täcka upp tider och personalkategorier, men samtidigt litet nog för vi ska kunna ha koll på alla vårdgivare och riktlinjer.
Om man satsar på integrering innan man har koll på tjänsten och volymer finns det risk att man hamnar fel.
-Ulf Österstad
– Vi har provat att låta olika yrkeskategorier jobba på vår digitala mottagning. Vi började med läkare, men nu har vi även sjukgymnaster, psykosociala team och sjuksköterskor. Var vi kommer att sluta det vet jag inte – vi låter alla som vill prova, och utvärderar efter hand.
– Ha en god och tidig dialog med ledningen i verksamheten så att uppdraget är tydligt formulerat. Skapa inledningsvis ett brett kontaktnät med samtliga medaktörer inom egna organisationen såväl som extern medverkande. Se och bevaka omvärldens parallella arbete och lyssna på patientåsikter såväl som egna vårdgivares.
– Vi har gratis rådgivning av sjuksköterskor som kan lotsa patienter till rätt ställe. Patienterna kan kontakta oss från sitt sommarställe i Spanien eller från andra platser, vi har ju tillgång till deras journaler så det spelar ingen roll var de befinner sig.
– Videobesök fungerar väldigt bra för t.ex. vattkoppspatienter, som ju inte ska besöka vårdcentralen fysiskt pga. smittorisk. Ett telefonsamtal är inte heller passande, eftersom det inte går att se utslagen. Videobesök hos Bra Liv nära är då en väldigt bra lösning.
– När vi arbetar i Bra Liv Nära arbetar vi agilt. Det betyder att vi jobbar med det som vi tror är mest effektivt och planerar efter hand. Under den tid som vi har varit igång har vi bytt såväl plattform som bemanningsmodell och lokal ersättningsmodell. Vi prövar oss fram hela tiden för att resultatet ska bli så effektivt och bra som möjligt.
– Inom vården har vi traditionellt arbetat utifrån långa tidsspann – vissa förändringar kan ta flera år. Först tar planeringen ett halvår, därefter tar genomförandefasen minst ett år. Men i dagens verklighet ändras förutsättningarna hela tiden. Allt är inte på plats, förändringar sker kontinuerligt och vi måste arbeta snabbt och agilt för att inte halka efter. Självklart är det en utmaning att få med alla inom organisationen på tåget. Men omvärlden rör sig fort. Om allt ska vara planerat i detalj från början kommer man att behöva vänta länge, och när man väl är redo att lansera är lösningen sannolikt redan inaktuell. Det är därför viktigt att våga släppa saker även om de inte är 100 % perfekta och lita på att de ändå går att hantera. Bara man är medveten om att en viss osäkerhet finns och kan ta höjd för det är det inga större problem. Men det leder till en ökad utvecklingshastighet och du får snabbare fram en bra produkt.
– Idag undrar många om det är säkert med digitala vårdmöten. Men då jämför man inte med hur det ser ut idag, inom den ”vanliga” vården. Idag finns en mängd osäkerhetsfaktorer, särskilt när det gäller telefonsamtal där vare sig läkare eller patient legitimerar sig. I digitala vårdmöten däremot används BankID som standard, och vi har även en dubbelkrypterad videokommunikation som är mer eller mindre omöjlig att avlyssna. Så vi ser många delar av den digitala vården som betydligt säkrare än dagens standarder.
– Vi har samma personal och riktlinjer för Bra Liv nära som för all annan sjukvård, vilket innebär att den digitala vården blir integrerad med den övriga sjukvården. Det är enkelt att byta vårdnivå och kanal. Journalföringen i systemet hanteras på samma sätt oavsett om patienten kommer i kontakt med oss via telefon, video eller fysiskt besök.
– Men ibland tycker jag att det läggs fokus på integrering i ett alltför tidigt skede. Om man satsar på integrering innan man har koll på tjänsten och volymer finns det risk att man hamnar fel. Då kan det vara bra att titta på hur andra sektorer gör, utanför vården. Där brukar integreringen ske först när man väl fått stora volymer och behov.
– Video är idag vår huvudkälla i kommunikationen, men vi har även börjat med smarta formulär och asynkrona meddelanden. Där ser jag stora möjligheter. Vissa förberedande delar har patienter redan kunnat göra asynkront även om vi inte är på plats, t.ex. boka tid, dela med sig av sina besvär och ta foton. Nu kommer ännu fler delar kunna hanteras asynkront, då vi kan ha en meddelandekonversation med en patient och sedan växla mellan denna form och video.
– Vi har även ett intressant utvecklingsprojekt igång där en chattbot ställer frågor till patienten för att identifiera sannolika diagnoser och guida till rätt vårdnivå. Projektet har kommit en bra bit på vägen och under hösten 2019 kommer vi att påbörja skarpa patienttester.
– Den nya formulärstjänsten har många fördelar. Dels kan den användas som en form av triagering, eftersom frågor och svar kring besvär hjälper oss att leda vidare patienten till rätt vårdutövare. Dels gör formulären att patienterna förbereder sig bättre inför mötet genom att svara på specifika frågor.
– Vi har delat upp formulären i 2 delar. I den första delen vill vi fånga upp patientens farhågor, förväntningar och föreställningar så att vi i god tid får reda på vad patienten vill ha, för sedan att kunna prata om just det under besöket. I den andra delen skapar vi specifika frågor för de besvär de söker för.
– Många medarbetare vill ha möjlighet till omväxling på sin arbetsplats. Att kunna jobba med distansbesök och betjäna hela länet bidrar till variation, och att kunna göra det hemifrån ger ytterligare en dimension. Dessa möjligheter gör Bra Liv nära till en attraktiv arbetsplats. Det är viktigt att hitta denna typ av värden i tider när det inte alltid går att erbjuda högre lön.
– Jag har en medarbetare som ville tillbaka till arbetet efter en utmattningsdepression. Men att komma tillbaka till sin vanliga arbetsplats med alla stresspåslag, arbetsuppgifter och krav gjorde att det gick trögt. I Bra Liv nära-kontexten däremot kunde han arbeta hemma, i sin trygga miljö, och nu har han gått upp i tjänst. Det är fantastiskt att individen kan komma tillbaka till arbetet på sina egna villkor, men också till glädje för samhället i stort när vi tar hand om våra medarbetare så att de kan göra så mycket nytta som möjligt.
– Många har sagt att jag är modig när jag driver detta, men det är snarare mina chefer som är modiga, som ger mig förtroende. Ofta är chefens chef viktigast, som har mandat och vågar backa upp.