Peter Adolfson är starkt engagerad i att förbättra livet för barn och unga som lever med diabetes. Han ser digitalisering och ny teknik som möjliggörare för de mål han vill uppnå – nämligen att de personer som lever med en kronisk sjukdom ska kunna leva sina liv utanför vården och bara behöva träffa en läkare när detta verkligen behövs. Så hur anser han att digitalisering och videobesök tillför värde inom diabetesvården? Vilka är de största fördelarna, och vad krävs för att fler vårdverksamheter ska komma igång?
Vi har pratat med Peter Adolfsson, diabetesläkare och överläkare vid sjukhusen i Kungsbacka och Halmstad i Region Halland. År 2018 startade han ett projekt för att undersöka hur det skulle vara att ersätta hälften av de fysiska standardiserade besöken på en barndiabetesmottagning med tätare videobesök, en studie som visar på mycket goda resultat. Idag ser han videobesök som ett självklart och berikande sätt att möta sina unga diabetespatienter och deras anhöriga.
Den tekniska utvecklingen inom diabetesvården har gått mycket snabbt under det senaste decenniet. Nedladdningsbara insulinpennor gör att det går att följa vilka doser patienten har tagit och när. Med hjälp av en sensor under huden kan man mäta sockervärdet var femte minut, dag som natt, i flera dagar eller veckor. Förbättrad kontinuitet uppnås även med hjälp av videobesök, som ger förutsättningar för patienter och vårdutövare att mötas oftare, i korta avstämningar, något som visat sig vara viktigt för flera patientgrupper. Till exempel behöver en idrottande diabetespatient tätare återkoppling än de standardiserade besöken var tredje månad. Att då kunna erbjuda digitala möten är ett kostnadseffektivt alternativ, menar Peter.
Med videobesök kan kommunikationen hållas levande kontinuerligt. Det går snabbt att återkoppla på frågor, och det kan resultera i att man hjälper patienten inte bara ett snäpp utan tre.
Att möta patienterna i videobesök är något helt annat än telefonsamtal, poängterar Peter. Kommunikation är mycket mer än bara att lyssna till en röst. I ett videosamtal möter man blicken, gestikulerar och man kan märka om någon är ledsen eller glad. Det blir också en bra känsla av att få en inblick i någons hem, det blir lite som ett hembesök, fast digitalt.
Plötsligt är jag i köket hemma hos Amanda eller Pelle. Jag ser hur de har det hemma och hur deras hund kommer och sätter sig i knät. Det förstärker samtalet så väldigt mycket.
En annan fördel är att man aldrig låser sig till en specifik plats med videobesök. Patienten eller någon anhörig kan sitta i en bil, vara på resa i New York eller Sydafrika eller var som helst, bara det finns uppkoppling. Samtidigt ges vården möjlighet att ta hand om patienter oberoende var de bor. Det gäller patienten i Luleå lika väl som den som bor utanför Göteborg eller Stockholm. Så är det inte alltid. Glesbygden kan ibland sakna läkare och expertis, och då behöver man börja tänka i andra banor. Genom de digitala kontaktvägarna skapas fler möjligheter till en mer jämlik vård över hela landet.
Hur lång tid ett videobesök tar kan givetvis variera, menar Peter, men i genomsnitt tar det betydligt kortare tid än ett fysiskt besök.
För de patienter som jag har tät kontakt med tar videobesöket omkring 10–12 minuter. Det gör att jag kan ta emot dubbelt så många patienter, jämfört med ett besök på plats.
I ett videosamtal finns också funktionalitet som gör det enklare för patienterna att vara delaktiga i den egna behandlingen. De kan förbereda mötet hemifrån och ta med sig egna insikter, de kan ta över analysen och visa hur de går tillväga. Det finns också planer på att i framtiden använda återkommande enkäter där patienten kan visa var på en skala hur hen mår i sin diabetes, inte bara fysiskt utan även själsligt, berättar Peter.
De flesta patienter och anhöriga är positiva till att mötas digitalt, när de väl har testat. Många tycker att det är skönt att slippa åka in till mottagningen, när det är så enkelt och smidigt att mötas via video. Men vissa har uttryckt sig starkare än så. När Peter analyserade det tidiga utfallet i en pågående studie* om hur tillämpning av ny tekniken påverkar vårdresultaten, visade det sig att inte bara glukosvärdena förbättrades, utan livet i stort.
Tre familjer svarade att de har fått livet tillbaks. Det är milt sagt kraftfullt.
Att människor upplever att de får livet tillbaka är svårt att värdera i pengar. Men om man tänker ekonomiskt är digital teknik är inte bara ett verktyg som kan förbättra hälsan för patienterna. Det är också kostnadseffektivt, då investeringskostnaderna är låga i förhållande till det värde man kan vinna, menar Peter. Om diabetesvården idag kostar ungefär 10 miljarder per år i Sverige, är 70 % av kostnaden baserad på komplikationer eller andra sjukdomar kopplade till diabetes. Personalen kostar omkring 20 %, medan 10 % är läkemedel och teknik. Men vissa saker behöver ses som en investering snarare än en kostnad. Genom att investera nu går det att spara in på den största utgiften, dvs. komplikationer och andra sjukdomar som följer med diabetes.
Hur kan man då få fler vårdverksamheter att se värdet i digitala arbetssätt? Det kan vara svårt för många att kliva över den berömda tröskeln och omfamna något nytt och okänt menar Peter Adolfsson, som själv är en s.k. ”early adopter” som gillar att testa nya saker. Han försöker ofta få med sig fler genom att uppmuntra och dra i dem lite grann. Men det kan också behöva knuffas på mer uppifrån.
Man kan behöva starkare styrmedel, att chefen talar om att så här stor andel ska vara videobesök. Men knuffandet behöver kompletteras med utbildning och att man visar hur enkelt det är.
I dagsläget arbetar Peter med två sköterskor som har videobesök på videobesök i sitt dagliga arbete, och som tycker att det funkar jättebra och säger ”herregud vad bra och enkelt”.
Så vad är på gång framöver? Även om det är värdefullt att vården kan ge snabb och tät återkoppling till patienterna, hoppas Peter att de snart ska kunna erbjuda fler möjligheter att finnas nära patienterna genom att börja arbeta med meddelanden. Genom att patienter kan kontakta vården via en asynkron chatt, kan de skicka in frågor, kommentarer och önskemål. Även om det är osäkert för patienter att veta när de kan förvänta sig svar, kan man enkelt planera och informera om detta.
Jag vill kunna säga till patienten att du får svar på torsdag eftermiddag, då sitter jag och sköterskorna och går igenom alla frågor och meddelanden.
Men Peter Adolfsson ser fler utvecklingsområden. Hans vision att diabetiker (eller andra kroniker för den delen) ska kunna leva friska med sin sjukdom utanför vården så länge som möjligt ligger fortfarande långt före teknikens tillämpningar. Men han arbetar på flera fronter för att ta små kliv framåt. Han ser redan nu fram emot den dag när han kan sitta i ”kontrolltornet” och övervaka mätdata som skickas från hans patienter, och tekniken flaggar när en person behöver hans närvaro, antingen fysiskt eller digitalt. Med övriga, de som har stabila insulinnivåer, vill han kommunicera genom meddelanden och positiv nudging – de ska ges känslan att han har koll, då det skapar trygghet, men att han inte lägger sig i om det inte behövs.
Peter Adolfssons tips till andra som vill integrera digitala arbetssätt i verksamheten:
*Källa: Pågående utvärdering. Telemedicin inom diabetesvården i Region Halland, Peter Adolfsson