Det finns en otrolig passion för patienterna på Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Mottagningen har genom att införa digitala vårdmöten lyckats höja vårdkvaliteten, underlätta för patienterna och gett ledorden personcentrerad vård en helt ny mening.
Transplantationscentrum nådde sin topp 2019 med 202 njurtransplantationer, där en tredjedel är njurdonation från levande donatorer. Av fyra centrum i Sverige; Malmö, Göteborg, Uppsala och Stockholm, utför Göteborg cirka hälften av njurtransplantationerna i Sverige. Det innebär att de har ett stort upptagningsområde som täcker bland annat Norrland, Östergötland, Västra Götaland, Småland, norra Halland och Island.
För de långväga patienter har digitala vårdmöten varit guld värt. Ingrid Petersson och Ulla-Maj Andersson, patientkoordinatorer på Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar om hur det tidigare kunde fungera då patienter var tvungna att komma till sjukhuset:
Patienten var ensam och åkte bil 20 mil till flyget hemifrån, aldrig suttit på ett flygplan tidigare, var tvungen att byta flyg i Stockholm och det var förseningar för att komma fram. Han hade läkarbesök och patientkoordinatorbesök för att få information och bedömning, för att sedan göra samma resa tillbaka igen. Patienten var jättestressad på grund av detta, vilket gjorde att han hade svårt att tillgodogöra sig viktig information och njurtransplantation är en stor händelse i livet.
I många fall behöver patienten inte undersökas på Transplantationscentrum och kan då idag erbjudas ett digitalt vårdmöte, som för denna patient hade gett ett extra stort värde.
Anhöriga kan vara med på länk
Till Transplantationscentrum skickas remisser för njurtransplantation och levande njurdonation. De flesta patienterna kallas inte till Transplantationscentrum under utredningen. De som har sjukdomar eller andra omständigheter som innebär klart ökad komplikationsrisk kallas personligen till Transplantationsenheten för bedömning och information, gärna i sällskap med någon anhörig. Sedan pandemin startade har det varit besöksförbud och många har behövt besöka sjukhuset själva utan sina anhöriga eller med endast en anhörig. Där har säkra videosamtal verkligen varit ett stöd och fler anhöriga har kunnat vara närvarande.
Viktig information ansikte mot ansikte
När patienterna blev godkända för njurtransplantation skickades tidigare ett brev till patienterna med information om väntelista och kommande njurtransplantation. Förutsättningarna att ta till sig information kan variera efter utbildningsnivå, funktionsförmåga och om man är svensktalande eller ej. Enligt hälso -och sjukvårdslagen har patienter rätt att få viktig information på ett sätt som man förstår. Alla som tidigare fick ett brev, får numera ett digitalt möte och tolk används om det behövs. Något som visat sig vara väldigt värdefullt för både patienten och vårdpersonalen. Ingrid berättar;
Under ett digitalt vårdmöte har patienten chans att ställa frågor och man kommer dem väldigt nära. Vi får ett ansikte på varandra så det inte känns så främmande när de kommer hit till Göteborg, det är väldigt fina samtal.
Infektionsrisk påverkar mötena
På vissa sätt kan ett digitalt möte till och med ge bättre kontakt än ett fysiskt, för de infektionskänsliga patienterna. Ingrid förtydligar;
När vi träffar patienterna fysiskt har vi alltid munskydd på oss nu under pandemin, på grund av patienternas nedsatta immunförsvar. Det är så skönt i ett digitalt vårdmöte, då slipper vi det och kan se varandra och tyda ansiktsuttryck på ett helt annat sätt.
Digitala vårdmöten förändrade arbetet till det bättre
På Transplantationscentrum är det alltså inte bara fysiska möten med långväga patienter man ersatt med digitala möten, utan det handlar till stor del om att addera en dimension till telefonsamtalen. Ingrid och Ulla-Maj berättar att de efter införandet av videosamtal fått längre, och mer informationsrika samtal med patienterna i jämförelse med ett telefonsamtal. Tidigare ringde de alla personer som blivit godkända för att donera njure till en närstående samt mottagaren, med besked om operationstid och information om operationen. Men nu ringer de på telefon en gång för att boka tid för digitalt möte och det är på det mötet man ger mer information och besvarar frågor.
De gånger vi ringer upp på telefon nu är oftast för att boka tid för ett digitalt möte. Då får patienten boka en tid som passar dem, får tid att förbereda eventuella frågor och chans att befinna sig i en lugn och trygg miljö. Till exempel hemma stället för i mataffären. Det blir ett helt annorlunda samtal. Då finns också möjlighet för närstående att delta.
Även om det inneburit lite mer jobb för sjuksköterskorna, tycker de att det är ett litet pris i jämförelse med att det skapar ett stort värde för patienten. Mer informationsrika samtal ger förhoppningsvis mer välinformerade och trygga patienter, vilket också hjälper vårdutövarna. Ulla-Maj berättar;
Nu har det blivit en del av arbetsdagen och det behöver inte vara så bråttom, vi kan vänta två veckor om det passar patienten bättre. Vi är anpassningsbara för dem och det är ju hela vårt arbetssätt – personcentrerad vård.
Genom att kunna se patienten under samtalet tycker sjuksköterskorna att de fått betydligt mer inlevelsefulla samtal och bildat en tryggare relation med patienten. Ingrid berättar om ett fall hon minns särskilt;
Det var en patient som varit mycket sjuk och rädd, där vi hade ett videomöte med honom, frun, två barn och även hunden syntes i bilden och de hade dukat upp fika. I hemmiljön känner man sig trygg och fler kan lyssna och det blir ett lugnt samtal. Jag tror man får en bättre förmåga att ta emot information då. Patienten behövde ha sina anhöriga i den situationen, något vi inte kunnat erbjuda på sjukhuset just då, i och med pandemin.
Många var skeptiska till förändringen
Inledningsvis var det många i vårdpersonalen som ställde sig kritiska till att börja jobba med digitala vårdmöten. Mottagningen hade redan gjort ett försök med en annan leverantör, som aldrig tog fart. Och var det här verkligen i patienternas intresse? Ingrid och Ulla-Maj, som har varit interna ambassadörer för införandet av digitala möten, tyckte också att det kändes tungt i början, innan Visiba kom in i bilden.
Stödet vi fick i början var fantastiskt. Vi kunde alltid kontakta Lovisa Dombrowe och hennes team på Visiba och Gisela Fridstedt, utvecklingsledare på VGR. Utan den supporten hade det varit svårt att genomföra!
Ingrid och Ulla-Maj hade hela tiden stöd från verksamhetschef Per Lindnér och vårdenhetschef Ulrika Nordell och det var viktigt vid införandet av det nya arbetssättet. När pandemin kom kunde fysiska möten snabbt ändras till digitala, eftersom vanan att ha digitala vårdmöten redan fanns. Det underlättade också att de kunde visa upp en utvärdering från patienternas perspektiv.
Det fanns mycket tveksamheter från olika håll, men efter att vi höll en presentation om hur nöjda patienterna var med de digitala samtalen fick vi många att ändra uppfattning.
Den första tiden fick alla patienter anonymt svara på en digital enkät om hur de helst ville få information och 41 av 47 personer föredrog ett videosamtal framför fysiskt möte eller telefonsamtal. Citat från enkäten;
”Bra att se den man talar med och skönt att slippa lång resa, särskilt i pandemitider.”
”Mycket bra och trevligt möte med mycket information. Det var ett väldigt bra sätt att ha möte och det sparade mycket tid för mig. Tack!”
”Det här mötet gav mig stort hopp till livet. Tack!”
Ingrid och Ulla-Majs bästa tips för att komma igång
- Information
Sänk tröskeln genom att se till att alla har inloggningsuppgifter, tillgång till hjälpcentret och lätt kan boka sina digitala vårdmöten själva. - Utrustning
Det var viktigt i början att få varsin bra kamera och ett headset. Det går inte att understryka nog hur viktig utrustningen är för samtalskvaliteten. - Teknisk support
Utnyttja supporten! Det är tryggt att veta att det finns någon att höra av sig till vid akuta problem och för att få feedback.
Supporta varandra!
Att supporta varandra på mottagningen har varit av största vikt. Några medarbetare fick nära handledning genom de första mötena, för att känna sig trygga och klara det självständigt.
