I den moderna medicinska världen är träffsäkerhet ett mått på hur korrekt test- och utredningsmetoder, arbetssätt, terapier, behandlingar, och diagnoser kan fastställas. Inom digital triage blir detta begrepp alltmer relevant. Visiba har tagit ledningen i att utveckla träffsäker triage med hjälp av AI, som inte bara förbättrar diagnostik- och prioriteringsprocessen utan också stärker patienternas och vårdpersonalens förtroende för digital triage. Lär dig mer om vad medicinsk träffsäkerhet är, hur Visiba mäter det och vad utvärderingarna visar!
Det finns flera begrepp inom medicinen som man kan säga ligger till grund för samlingsbegreppet medicinsk träffsäkerhet och som på senare år har börjat användas om digital triage. Kliniker och forskare inom medicinen använder tre begrepp för att prata om medicinsk träffsäkerhet: Analytical accuracy, Clinical accuracy och Diagnostic accuracy. Det är begrepp som är generella, och som används till exempel vid klinisk utvärdering av en mätmetod, terapi- eller behandlingsmetod, eller av läkemedels nytta och verkan i kroppen. Ordet ”accuracy” kan vi översätta till noggrannhet eller träffsäkerhet på svenska.
Analytisk träffsäkerhet är ett kvantitativt tillvägagångssätt för att beskriva hur nära resultatet av en mätmetod, arbetsmetod eller läkemedel som utvärderas är - jämfört med en standardiserad mätning med en referensmetod eller substans.
Klinisk träffsäkerhet är ett kvalitativt tillvägagångssätt som beskriver det kliniska resultatet av att basera ett behandlingsbeslut på resultatet av den mätmetod, arbetsmetod eller terapi som utvärderas.
Den diagnostiska träffsäkerheten hos en diagnostisk procedur eller ett test ger oss ett svar på följande fråga: Hur väl kan testet skilja mellan friskt och sjukt? Hur väl skiljer det mellan hälsa och ohälsa?
När vi utvärderar medicinsk träffsäkerhet hos digital triage är det klinisk träffsäkerhet och diagnostisk träffsäkerhet vi använder. Klinisk träffsäkerhet kan vi i första hand applicera på bedömning av brådskegrad/prioritering. Diagnostisk träffsäkerhet gäller bedömningen av huvuddiagnos och differentialdiagnoser. Det är bra att förstå skillnaden mellan begreppen, men man ska samtidigt vara medveten om att de går in i varandra i den kliniska vardagen. Även om begreppen är etablerade inom medicinen, är de nya i sammanhanget digital triage och det finns mer att lära och diskutera för att uppnå samsyn i branschen kring vad begreppen betyder för metoder att mäta medicinsk träffsäkerhet hos digital triage.
För att mäta träffsäkerheten i triagelösningen Visiba Triage (Red Robin) använder vi oss av den inbyggda kliniska feedbackloopen, där kliniker kan evaluera och validera triageunderlagets sammanfattande symtombeskrivning baserad på patientens berättelse (hädanefter kallad sammanfattning), föreslagen huvuddiagnos med differentialdiagnoser (hädanefter kallade diagnoser) och brådskegrad. På det sättet säkerställs kvaliteten i lösningen och systemet kan förbättras med hjälp av feedback på verkliga patientfall som hanterats i Visiba Triage.
Feedbacken tas kontinuerligt om hand av vårt medicinska team för att användas i utvecklingen av Visiba Triage och i vårt löpande Post-Market Surveillance-arbete.
Patienten upplever Visiba Triage som en chatt där hen får svara på frågor om sina problem och eventuellt bakomliggande sjukdomar. Vid 45 % av alla ärenden anger patienten två eller flera sökorsaker/ ingångssymtom i det första steget av chatten. Att det är möjligt att söka med flera symtom samtidigt är viktigt för en träffsäker triagering, eftersom avgörande information annars kan missas. I snitt svarar patienterna på 19 frågor på mindre än 2,5 minuter och 95 % av de som påbörjar en utfrågning fullföljer den. Svaren resulterar i en sammanfattning, diagnoser samt brådskegrad för ärendet, som vårdutövaren öppnar i sitt gränssnitt.
När vårdutövaren öppnar resultatet i Visiba Triage inleds det kliniska arbetet. En bedömning av sammanfattningen görs, ofta med stöd av vad som står i journal och läkemedelslista. Utifrån brådskegrad och diagnoser samt den kliniska arbetshypotesen, kan kontakt tas av läkare eller annan yrkeskategori.
Vid första mötet med patienten görs en fördjupad anamnes, eventuellt en klinisk undersökning och utredning med provtagning och eventuellt andra undersökningar som exempelvis röntgen. Det kan handla om ett tidsförlopp på timmar upp till flera veckor. Patienten får sedan ett besked om vilken diagnos, behandling och rehabilitering som är aktuell eller så skrivs en remiss till en specialist inom specifikt ämnesområde. Det slutgiltiga kliniska utfallet är alltså helt avhängigt den vidare kliniska utredningen efter bedömningen av triageunderlaget. I förlängningen är det förstås intressant att utvärdera även det slutgiltiga kliniska utfallet och jämföra det med Visiba Triages resultat. Men idag sker vår utvärdering av medicinsk träffsäkerhet i mitten av vårdförloppet, när vårdutövaren öppnar ett ärende, det kliniska arbetet startar och bedömning görs av vårdpersonal. Vi mäter alltså hur korrekt och rimlig den kliniska arbetshypotesen är.
Nu har jag beskrivit vad medicinsk träffsäkerhet är, samt vad, när och hur vi mäter det i triagelösningen Visiba Triage. Vad visar då resultaten av våra kunders utvärderingar och valideringar av Visiba Triage? Har Visiba Triage en hög medicinsk träffsäkerhet?
Ja, Visiba Triage har en mycket hög andel korrekta triageringar, det vill säga triageringar där vårdutövarna delar den kliniska och medicinska bedömningen.
Låt oss först titta på fördelningen av brådskegrader i hela volymen av triagerade ärenden i Visiba Triage jämfört med andra typer av triagesystem. Studier saknas på om digitalt triagerade patienter tilldelats rätt brådskegrad i en verklig vårdsituation – de studier som finns är gjorda på förberedda texter över patientfall. Vi kan se, via vår kliniska feedbackloop, att vårdutövaren upplever att Visiba Triage gör rimliga bedömningar.
Noterbart hos fördelningen av brådskegrader i Visiba Triage är de låga volymerna till Omgående respektive Skyndsamt och den höga volymen till Kommande vardag. Med den här fördelningen blir det få, men viktiga ärenden, som vårdcentralens sjuksköterskor och läkare kan ta sig an omedelbart. De allra flesta ärenden kan sedan i lugn och ro hanteras senare under samma dag, nästa dag, eller senare i veckan. Detta ger en hållbar arbetsmiljö, fokus på det mest angelägna och en till stor del planerbar vardag för medarbetarna på vårdcentralen.
När vi mäter medicinsk träffsäkerhet vad det gäller brådskegrad använder vi begreppen korrekt triage, övertriage och undertriage, för analysera vad som eventuellt gick fel. För att även bedöma graden av fel använder vi begreppen “kraftig övertriage” och “kraftig undertriage”. Den senare är förstås det vi vill undvika allra mest, då det kan innebära en stor patientrisk vid missade akuta fall.
Fördelningen av övertriage och undertriage beskrivs i tabellen till höger i bilden ovan. Utgångspunkten är således den totala fördelningen, i tabellen till vänster i bilden. Prioritet Omgående hade totalt 5 % av ärendena. Av dessa är i sin tur cirka 15 % övertriageriade och skulle varit Närmsta dygnet eller Kommande vardag. På samma sätt hade Skyndsamt totalt 7 % av alla ärendena och av dessa är i sin tur 12 % övertriagerade. Det skapar en rimlig säkerhetsmarginal och en högre patientsäkerhet – vi kliniker vill inte missa något!
Längst till höger i träffsäkerhet-tabellen ser du den mycket låga andelen undertriage – endast 0,49 % av ärenden, som bedöms av vårdpersonal vara Omgående hamnade på Skyndsamt och Närmaste dygnet. Och endast 0, 26 % av ärenden som bedöms vara Omgående, hamnade på Kommande vardag och Avvakta.
Är dessa siffor bra? Ja, av de studier som är gjorda internationellt eftersträvas en så rimlig bedömning som möjligt – då ska vi komma ihåg att det finns inga randomiserade studier gjorda med verkliga patientfall, utan endast med fiktiva – men till och med jämfört med dessa är resultaten mycket goda. Men eftersom vi bara har tillgång till våra egna kunders siffror och studier hittills saknas, kan vi tyvärr inte ge ett entydigt vetenskapligt svar på frågan i denna artikel. Men jämför gärna med din egen vårdorganisations och andras mätningar av medicinsk träffsäkerhet hos andra system för triage, för att få en fördjupad bild. Se referenslistan i slutet av denna artikel!
Hur ser det ut när det kommer till diagnostisk träffsäkerhet då? Här ett exempel på ett stickprov av kontinuerlig validering hos den finska vårdgivaren Philjalinna. Deras läkare bedömer att Visiba Triage i drygt 95 % av fallen föreslår en korrekt diagnos som arbetshypotes för den fortsatta utredningen. Resultatet är baserat på 10 000 återkopplingar på 50 000 triageringar under sju månader.[4]
Genom en kontinuerlig utvärdering av Visiba Triage, via en inbyggd klinisk feedbackloop, beskrivs den medicinska träffsäkerheten av såväl brådskegrad som huvuddiagnos, inklusive differentialdiagnoser. Det är en validering av den kliniska och diagnostiska träffsäkerheten, och av den kliniska arbetshypotesen, för det fortsatta arbetet. Här stödjer Visiba Triage vårdgivare, vårdcentraler och hälso- och sjukvårdssystem att stärka den medicinska kvaliteten, spara tid och resurser. En hög medicinsk träffsäkerheten leder till korrekt sortering tillsammans med relevanta diagnoser och en rimlig arbetshypotes – en arbetshypotes som vårdutövarna kan känna tillit inför och använda i sitt fortsatta arbete.
Den höga medicinska träffsäkerheten hos Visiba Triage uppnås tack vare en kontinuerlig kvalitetssäkring av triagemotorn Red Robin, som är byggd på ett sannolikhetsbaserat nätverk, s.k. bayesiskt nätverk, med medicinsk kärna under ständig förbättring baserat på feedback från kliniker och medicinsk expertis. Nätverket är kapabelt att hantera multipla symtom, anpassa frågorna till individen, byta och tillföra kliniska spår under utfrågningen. Det är en dynamisk modell, som med hjälp av AI ger ett triageunderlag av hög medicinsk kvalitet och med hög patientsäkerhet.
Vill du veta mer om medicinsk träffsäkerhet och mätbarhet generellt eller Visiba Triages resultat specifikt, är du varmt välkommen att kontakta mig!
Christer Rosenberg
Senior Medical Advisor, Visiba
christer.rosenberg@visibacare.com
Referenser:
[1] Gabrielsson-Järhult F., Mahmud Y., Fristedt S., Kjellström S., Kåreholt I. (2023) Hur klickar vi med vården? En vetenskaplig studie av digitala och fysiska vårdkontakter utifrån användarmönster och patienters erfarenheter av primärvård, School of Health and Welfare, Jönköping University
[2] Västra Götalandsregionen (oktober 2023) Rapport Sök Vård - VGR Utvärdering och validering av automatiserad triagelösning under pionjärfasen 2023-02-08 till 2023-05-31
[3] Region Gävleborg (2023) Utvärdering av medicinsk kvalité i tjänsten Min vård Gävleborg, Region Gävleborg 2023
[4] Visiba (2023) 2023 PSUR Summer and Autumn Red Robin (intern rapport över perioden juni – november 2023)
[5] MDR Post-market Clinical Follow-up report: Measuring the accuracy of urgency suggestions from Red Robin, Feb 2024